sitter nu i skolan, men inte på lektionen som vi egentligen har.
Anledningen är för att jag inte mår speciellt bra och ska ta bussen 12.25 hem. Magen krånglar och det känns som att jag ska dö... typ.
Sen ångrar jag att jag inte tog med mig mina hörlurar... åååh måste jag va så korkad!
Missade skolbussen imorse så kom en timma sent, sen så visste jag inte vad jag skulle göra. Fick höra att vi skulle låna en bok så jag tog Peter Pans hemlighet. En kriminalroman som jag hoppas att jag kommer orka läsa... Jag vet inte ens varför vi ska läsa en bok.
Men jag hoppas iaf att jag kommer må bättre snart. Vill verkligen kunna leva normalt igen och gå till skolan som vanligt utan att plötsligt börja må dåligt eller vara trött hela tiden.
Jag vet att jag inte får i mig alla vitaminer som behövs. Jag kan ju inte äta normalt längre.
Jag kanske äter ca en gång om dagen och då är det inte speciellt mycket heller. Vill helst bara slippa dethär och gå tillbaka till det normala.
Det är inte många som faktiskt vet vad jag går igenom exakt. Men jag känner att nu när jag har tid och orken till att berätta detta så är det väl lika bra att få det gjort.
Som jag sa kan jag inte äta som vanligt. Det är väl inget fel på mig så, men jag tycker inte att det är rätt heller.
Eftersom att jag får i mig så lite näring så har jag inte kvar energin som jag hade förr. Jag föredrar att sitta hemma istället för att gå ut med kompisar. Det har med allt det här att göra. Visst, jag var inte ute så mycket före heller, men då ville jag. och jag skulle orkat vara ute länge.
Men nu när energin inte finns kan jag inte och det gör mig sjukt ledsen.
Jag är på bristningsgränsen till tårar på kvällarna och jag blir smalare på ett dåligt sätt. Jag har fått jobbiga ord mot mig just för min vikt och det har påverkat mig. Jag kan inte säga att det är en enda person som har sagt något. Det är flera stycken. Sen har det inte handlat bara om vikten. Utan dom har klagat på mig, vad jag gör, hur jag ser ut, vad jag har på mig. Ja, till och med spridit rykten som är helt osanna. Jag kan inte heller säga att jag är den enda utsatta. det är flera miljoner som blir mobbade varje dag. Men jag vill dela med mig av hur jag mår och mobbningen räknas.
Men om man går tillbaka till min så kallade sjukdom.
Halsflussen är borta helt och hållet. Sen körtelfebern då. Den vet jag inte hur det är med den. Jag fick ta ett blodprov och då låg värdet på 1.3 och det är normalt att ha under 0.5. Sen här om dagen tog jag ett nytt blodprov och väntar nu på svar. Jag hoppas bara att det inte är något fel på min lever. Är det det... då dör jag ännu mer.
Jag är väldigt känslig nu och alla känslor ligger uppe vid ytan och kan bryta ut när som. Jag kan blir fly förbannad för saker som vanligtvis skulle göra mig irriterad. Jag kan sätta mig ner och börja storgrina bara om jag skulle slå mig, eller för minsta lilla sak. Jag vet att jag är känslig just nu, men jag försöker att inte tänka på det.
Kommer jag på något mer så skriver jag det ikväll.
